Att ta väl hand om sin kropp borde vara en självklarhet för alla. V har bara en och den ska räcka länge. Regelbunden fysisk aktivitet påverkar kroppens organ, vävnader och funktioner positivt.
Fysisk aktivitet definieras som all typ av rörelse som ger ökad energiomsättning. Till sjukdomsförebyggande fysisk aktivitet räknas både mer vardagliga aktiviteter och träning i organiserad form. Exempel på fysisk aktivitet är friluftsliv, trädgårdsarbete, arbete i hemmet eller på arbetsplatsen, promenader, cykling, löpning, träning på gym och deltagande i organiserad idrott.
Alla vuxna rekommenderas att:
- vara fysiskt aktiva i minst 150 minuter i veckan. Intensiteten bör vara minst måttlig, vilket kan innebära en rask promenad, eller att
- vara fysiskt aktiva i minst 75 minuter i veckan på hög intensitetnivå, till exempel löpning eller träning på gym.
- Undvika långvarigt stillasittande.
Aktivitet med måttlig och hög intensitet kan kombineras. Aktiviteten bör spridas ut över flera av veckans dagar och utföras i pass om minst 10 minuter. 
Fysiologiska effekter av fysisk aktivitet är bla;
- Kroppen anpassar sig efter hur mycket du rör på dig
- Du får starkare muskler
- Du får bättre kondition
- Du får starkare skelett, ledband och muskelfästen
Regelbunden rörelse minskar risken för flera av de stora folksjukdomarna.Allra mest har det forskats om de positiva effekterna av fysisk aktivitet på hjärt-kärlsjukdom, den sjukdomsgrupp som de flesta svenskar dör av. Riskfaktorer som bidrar till hjärt-kärlsjukdom, som högt blodtryck och höga blodfetter, minskas också av fysisk aktivitet. Till och med lågt blodtryck påverkas positivt, eftersom aktiviteten stabiliserar blodtrycket.
Diabetes (framför allt) av typ 2 motverkas av fysisk aktivitet eftersom kroppens förmåga att ta hand om för höga blodsockerhalter stärks av muskelaktiviteten (insulinresistensen minskar). Sjukdomsförloppet bromsas och debuten av de allvarliga komplikationerna kan skjutas upp.
Risken för benskörhet minskar eftersom skelettet blir starkare vid fysisk aktivitet. Detta gäller i alla åldrar eftersom skelettet är en vävnad som omsätts hela tiden. Särskilt kvinnor över 50 behöver röra sig eftersom en förändrad hormonbalans gör att deras skelett gärna blir sprött eller urkalkat som man säger. Om barn får röra sig mycket bygger de upp en stor skelettvolym som sedan håller livet ut. Med en större volym finns större chans att skelettet fortfarande är starkt när det börjar urkalkas.
Fysisk aktivitet minskar också risken för att få besvär i rörelseorganen som orsakar mycket lidande och står för en stor andel sjukskrivningar. Den fysiska aktiviteten motverkar besvären genom att göra musklerna starkare och stabilisera lederna.
Risken för kvinnor att utveckla bröstcancer minskar med fysisk aktivitet, liksom risken för män att utveckla prostatacancer.
Regelbunden rörelse leder till minskade psykiska besvär som oro och ångest, sömnproblem och mild depression. Fysisk aktivitet bidrar till psykiskt välbefinnande genom ökad självkänsla och minskade mängder stresshormoner i kroppen. Fysisk aktivitet bidrar också till en ökad positiv känsla för bilden av den egna kroppen. Ytterligare möjliga förklaringar till de positiva effekterna på det psykiska välbefinnandet handlar om ökade mängder kroppsegna ämnen, s k endorfiner, som ger lustkänslor, liksom andra substanser (serotonin, dopamin et c) som bidrar till känslor av välbefinnande.
Fysisk aktivitet ger bättre mag-tarmfunktion och motverkar trög mage och förstoppning. Genom framför allt ökade tarmrörelser minskar också risken att utveckla tjocktarmscancer.
Fysisk aktivitet minskar fallolyckor genom att ge bättre balans och koordination av rörelserna. Detta kan märkas som en större förmåga att inte falla om man halkar eller kliver fel på något sätt. Detta är speciellt viktigt för äldre, som ofta har skörare ben och därför riskerar allvarligare skador vid ett fall.
Fysisk aktivitet minskar risken för övervikt genom en större möjlighet till balans med energiintaget. Mindre övervikt minskar också i sin tur risken för att utveckla andra sjukdomar som diabetes typ 2, högt blodtryck m m.